Så sitter jag här och äntligen har W somnat! Det är många tårar och mycket skrik från kl 19 på kvällarna sen en vecka tillbaka! Det är jättejobbigt, självklart tar jag det som mamma men samtidigt blir det frustrerande i längden när man inte kan göra något!
Men så slog det mig ikväll att för några dagar sen tyckte jag att Wilda blivit så smal! Så idag lade jag henne på vågen vi har här hemma. Vår våg diffar med ca 200 g jämfört med bvc:s våg, dvs vår våg visar ca 200 g mer än bvc:s. 30/11 vägde Lillstrumpa 5420g och idag visar vår våg 5850g. Så drar man bort 200 g på det så har hon ju bara gått upp 210g ca på tre veckor. Så det är kanske inte så konstigt att hon är ledsen om kvällarna, hon borde ju vara hungrig! Jag har mjölk, men hon går ju inte upp mycket i vikt! Tur att vi ska till bvc nästa vecka och ta spruta och vikt och längd! Så kanske man får lite mer klarhet i det hela!
Annars har dagarna utvecklat sig till att inte börja tjafsa med varandra! Jag vet att Daniel mår dåligt iom sin fotledsfraktur och brutet skenben och inte kan röra sig. Samtidigt mår jag dåligt över att jag inte klarar av pressen att fixa allt här hemma! Det skulle vara sååå skönt att få lite avlastning nu på kvällarna när W är så ledsen, men med en invalid man så biter jag ihop och går undan. Jag trivs väldigt bra med att hjälpas åt, men nu går det inte. Daniel ska ha en stor eloge att han bestämt sig för att sköta matlagningen! Men jag mår dåligt över oredan här hemma! Jag håller på att röja undan lite inför julen så står lite flyttlådor här och var! Sen städa, fixa disk, tvätt och all tid med Wilda!
Det som gör mig mest ledsen är att jag inte kan åka och träna. Eftersom jag mår dåligt över hur jag ser ut så har jag varit så glad att jag äntligen kan träna, men nu går det ju inte! Daniel kan inte ta hand om W så jag måste stanna hemma. Har tänkt ta med henne och köra ett pass i gymmet, men det blir tyvärr inte lika effektiv träning som spinning eller bodypump! och så har W precis blivit frisk från sin förkylning så vill inte att hon ska bli smittad än en gång!
Jag är långt ifrån perfekt och det är det som gör att jag mår dåligt, att jag är ledsen. Men självklart vill jag inte visa det utan går undan eller tar en promenad med Wilda i vagnen- då tillåter jag mina tårar att rinna! Men det släpper nog lite när julen är över, när allt julstök är över! Så länge får vi ha olika dygnsrytmer så vi inte går varandra på nerverna! Jag är gärna vaken inpå natten och Daniel går och lägger sig tidigt!
Mycket jag delat med mig nu! Jag vill inte vara sån här, men ibland så dippar man! Livet kan inte alltid vara på topp! Men det var då en väldigt dålig tajming om jag själv får säga något!
Usch, jag hade ingen aning om att det var så illa!
SvaraRaderaJag känner mig jättefrustrerad över att jag inte har tid att åka ner och hjälpa dig lite. KANSKE jag har lite tid över på torsdag..? Vad säger strumpa om det?