Lchf och balsammetoden

Den här valrossen till kvinna måste få till en förändring. Jag har lovat mig själv att jag ska må bra när jag passerar 30-strecket! Inte bara för min egen skull utan även för min man och mina barn! De förtjänar det! 

Så... Då började jag ju att träna i september. Fogarna strulade fortfarande men funkade. 

I oktober började jag med vv men efter två mån och står på samma vikt har jag ju lyckats med det iaf, att stå still och trampa. Så nu har jag avslutat mitt medlemskap och ska köra lchf. 

Just lchf har ju visat sig ha störst effekt när det gäller kraftig viktminskning och där står ju jag. Fet som en gris och har minst 30 kg att gå ner. 

Så idag har jag gjort en matlista för denna vecka och det känns bara... Så gott! Jag vet att på onsdag när sockerabstinensen är här så kommer jag göra allt för en chokladbit men den här gången vill jag lyckas. Och jag ska! 

En annan sak jag är mitt uppe i är balsammetoden för mitt hår. Har hållt på i en månad och nu börjar det feta ge med sig! Håret känns fräschare trots att det känts fett. Har dock inte synts något ännu. Och lockarna känns snyggare. Vet inte om jag hade fått ett bättre resultat om jag inte tappat så mycket hår men lär ju visa sig när det slutar falla av. 

Så idag har jag varit iväg och kört easyline och yogadans. Jag är helt slut i benen så kommer ha svårt att gå imorgon. :) passar mig perfekt! :) 

Wendela 6 mån!

Älskade solstrålen blir 6 mån idag! Och idag har vi även fått se första tanden, väldigt punktlig må jag säga.   

Lillskrota sitter sen två mån tillbaka och tar sig både framåt och bakåt. Och ser så kul ut när hon rör sig på golvet. Helt plötsligt är det som att hon glömmer bort hur man gör och då åker rumpan i luften och där är hon sen kvar. Till frustrationen tar över. 

Vi försöker få in mat men hittills ammas hon mest hela tiden. 

Wendela är oerhört mammig och jag får inte vara längre än 50 cm ifrån innan hon blir ledsen. Dagtid går bra men kvällstid, inte alls.

Inatt är tredje natten i eget rum och hittills går det super! Sovit jättebra båda nätterna. 

Hon är så charmig i sin personlighet! Min älskade unge! 

Kort om mig

Tänkte berätta lite kort om vem jag är...  För den som inte känner mig sen tidigare. 

Hej 

Jag heter Maria, är döpt till Maria Elisabet , och är 29 år. Idag bor jag i villa med man och tre barn. 

Jag är född i Upplands Väsby och är uppväxt i missbrukarfamilj. Alkohol och slagsmål var "vardagsmat", polisen hade typ klippkort hemma hos oss. Något jag alltid kommer undra över är hur fam V alltid (eller nästan alltid) lyckades vara hos oss eller komma precis efter polisen varit hemma. 

Jag har många syskon, storasyster S född 1982, lillebror D född 1985, lillebror T född (och död) 1989, lillasyster E född 1990, lillasyster L född (och död) 1996 och slutligen lillasyster S född 1997. De två yngsta har en annan pappa. 

16 dec 1994 flyttade vi till en by utanför Leksand, Dalarna. Där blev vi inte långvariga då vi blev fosterhemsplacerade 22 feb 1995. Sen fick vi aldrig flytta hem efter det. Jag och storasyster S fick flytta till en by i Aspeboda (utanför Falun) och de andra två till bäsna, utanför Borlänge. 

Jag fick tidigt inpräntat i mig att här passade jag inte in. En "jävla 08a" i heliga aspeboda. Så ja där var jag rätt ensam, och helt obekant var jag ju inte i situationen då jag även var "utanför" i Väsby. 

Nånstans där jag var 12-13 år fick jag en "kommentar" eller "konstaterande" i orden "NN och NN är slanka och fina men du och jag är mulliga och bör avstå från det goda". Säkert menat i all välmening men ja... Det förföljer mig än idag när jag sitter här fet som en gris med ett BMI på nära 35... 

Framöver började jag hoppa över frukost och lunch och stoppade fingrarna i halsen... Det är fortfarande nåt jag vill göra men jag gör det inte till respekt för mina barn. 

Började sen på högstadiet inne i Falun och till en början var det kul... Men som alltid... Utanför... Till slut fick jag på "nåder" vara med "främbytjejerna"... Här nånstans slutade jag att bry mig om att jaga kompisar. Vara med på nåder hade jag ju varit med om tidigare... 

2000 var det dags för gymnasiet och det var en bra tid. 2002 blev jag 18, fick egen lägenhet i Bojsen och tog körkort. Jag hittade även en sport jag älskar! Hockey! Jag började spela hockey i haik och den tiden är nog den bästa jag haft i Falun. Så himla kul! 

2003 tog jag studenten och två veckor senare ryckte jag in i lumpen. Trivdes jättebra till en början, fick vänner och vi hade kul... Men.. Ja nånstans framåt hösten försvann "min" 9322 Karlsson och jag var utanför igen. Han förflyttades till Strängnäs för mekanikerutbildning. Min roligaste tid i lumpen var bandvagnsutbildningen i Villingsberg. 9 grabbar och jag. Och självklart "9301 och hennes trasiga bandvagn"... 

2005 gick flyttlasset ner till Väsby, blev inneboende och fick ett "riktigt" jobb, brevbärare! Det är min roligaste sommar! Ute och träffade nytt och nygammalt folk var och varannan dag. I augusti träffade jag mannen med stort M, min nuvarande man! 

2006 flyttade vi ihop och på den vägen är det. 

Juli 2009 dog min mamma, 48 år gammal i lungcancer. 

Augusti 2009 förlovade vi oss och september köpte vi vårt radhus. Och 2010 gifte vi oss. 

Sen dess har vi fått tre barn tillsammans och nu sitter jag här hemma där yngsta är 6 mån och äldsta är 3 år och 2 mån. 

Bra mår jag ju inte men nån gång hittar jag kanske tillbaka till mitt gamla glada jag. Nu sover jag inte utan smink och går än mindre utanför dörren osminkad. Finns inte på världskartan. Jag väntar på en tid till vc i januari för att få stöd att må bättre igen. 

I sommar cyklar jag vätternrundan och på sensommaren fyller jag 30. Då har jag lovat mig själv att jag ska må bra igen jag vill och jag kan... Hoppas jag. 

RLS

Jag har själv satt den "diagnosen" på mig. Restless Legs Syndrome. Alla symptom stämmer och det är galet jobbigt att försöka sig på att sova med det i farten. 

Huvudet och överkroppen skriker soooova! Benen säger "springa"!!! 

Samarbetet funkar sådär! Eller inte alls. 

En annorlunda jul!

Dagen har gått i magsjukans tecken. 

Kort sagt kan jag säga att det var min sämsta jul nånsin. 

Barnen fick äta hos morfar då varken jag eller Daniel velat ha mat. 

Framåt kvällen kom iaf tomten. Skräckblandad förtjusning kan man nog kalla det. 

Och äntligen fick Wilda sin efterlängtade sparkcykel! 

Nu ikväll när man och tre barn sov passade jag på att göra i ordning Wendelas rum. Helt klart är det ju inte IOM att två väggar ska målas men man får en hint iaf. 

Första natten nu! Håll tummarna! 

Fikadejt!

Jag och Wendela tog en tur till Borlänge tillsammans med pappa och lillebror. Där väntade lillasyster Sandra med pojkvän. 

Och Wendela... Hon vet hur man charmar sin moster och morbror. Hon myste, kramades och pussades som aldrig förr. Ja även små barn behöver få full uppmärksamhet! 

Daniel var kvar hemma med febertjejerna Wilda och Willemo. Men de fick göra nåt roligt de med, gå och köpa en gran! Och imorgon kommer Wilda bli glad när hon upptäcker att den är inplockad och pyntad! Som hon har längtat! 

Nu är det bara tomten och paketen som saknas... Om man frågar Wilda då! :) jag och Daniel har en ganska lång lista kvar att bocka av! 

Uppdateringstorka

Uppdaterar inte så mycket längre. Mycket är för att jag inte mår nå vidare. Självklart på psykiska planet. Jag känner mig mest ledsen och arg. Trött och sliten.. Jag känner mig gammal, tung! 

Samtidigt hänger det över mig att jag måste hitta ett jobb och hjälpa till med försörjningen. Och ge möjligheten till min man att gå hemma. Söker och söker och ingen respons förutom "tack för din ansökan"... 

Fast... Jag har faktiskt ringt till vårdcentralen. Så får vi se vad de ger för respons när jag väl ska dit. Jag försöker iaf! Jag försöker att inte ge upp. 

Drömde en dröm

Som inte var fullt så positiv. 

Drömde om att jag fick ett samtal där jag fick veta att pappa dött. Det var så verkligt... Som när mamma dog. 

Nu undrar jag såklart varför... Kan det ha att göra med att jag tänker mycket på döden och konsekvenserna till det? Eller kan det vara nåt sånt på gång? Usch hemska tanke! 

Värst av allt är att jag inte skulle bli förvånad om ett sådant telefonsamtal skulle komma... 

Segdragen magsjuka!

Och där börjar vi om igen. Willemo har precis fontänkräkt över hela sig! I sömnen. Jag är glad att Daniel var inne hos sig då hon själv inte reagerade då hon sov. 

Blev en snabb dusch och nu ligger hon i min famn i dvala. Hon äter inget, sover mycket och leker lite. 

Älskade unge! Krya på dig! 

Vinterkräksjuka 2013

Perfekt uppladdning inför julen! Willemo är drabbad. Då borde vi alla gått igenom den när det är dags för julfirande! 

Idol 2013

Jag lade min röst på Kevin! 

Dansbana

De har varit och rivit ut en del av köksgolvet. Nu väntar vi på försäkringsbolagets beslut innan nästa steg! 

Snälla Trygg-Hansa, få tummen ur och hjälp oss! Vi vill få ett nytt golv innan jul och det blir ju svårt om ni inte hör av er!