måndag, augusti 31, 2015

Viktångest

Jag mår skit över min del! Är det såhär mitt liv ska se ut? Må skit över hur jag ser ut? 

Det är inte ens roligt att träna... Speglar överallt och obehagligt ljus.. 

Allt är bara så sjukt. Jag är över 30 år och har fortfarande inte fått bukt på min Viktångest, den jag haft sen jag var 11-12 år... 

Tur i oturen att jag väger så mycket att jag nu har ont i knäna! Just det, båda knäna och inte bara vänster som brukar krångla när vågen sprungit iväg! Jaja nu blir det till att promenera! 

torsdag, augusti 27, 2015

Vikt- och kroppskomplex

I 20 år har jag mått dåligt över hur jag ser ut, vad vågen visar, att det korvar sig på magen, dubbelhakan... Nu efter fyra barn är det värre än värst! Men då för att allting hänger. 

Vågen får nästan frispel när jag ställer mig där och får skräckinjagande siffror.

Men! Förra året i juni och juli... Det var första gången under dessa 20 år jag mådde bra, trivdes med livet och var lycklig i mig själv! Och då hade jag en del kg kvar till mitt mål! 

Jag har ett mål... Det är -30 kg från det att vi åkte in till förlossningen i maj. Jag har 25 kvar... Men den här gången ska jag tillåta mig själv att njuta de ggr jag känner att jag mår bra! Nu orkar jag knappt kliva ur sängen... Har ont om motivation, deppig osv. 

Men snart vänder det, det måste det! 

söndag, augusti 16, 2015

10 år av kärlek!


14 augusti 2005, söndag i Gävle, fotboll på agendan... Där träffades vi! 

14 augusti 2015, fredag i Leksand. Man och hustru, 4 barn- fyra flickor! Mycket kan hända på 10 år! 

Jag överraskade min man med barnledigt, picknick nere vid "vår" strand och avslutade med en bio! Helt i min smak! 

tisdag, augusti 11, 2015

Hur ska man tänka?

Himler har slitit av hälsenan... Vi har varit till veterinären nu tisdag, torsdag, fredag, måndag och så imorgon och säkert fredag med. Han. Får nytt gips, han sliter av det... Han äter medicin, han får inte göra något. 


Just nu bor han i en hundbur... För att inte kunna belasta hälsenan... Han vantrivs... Veterinären har tipsat oss om en "stövel"... Men är det värt det? Eller ska man låta honom gå vidare? Ska han få stöveln så måste han ha den i 2-3 mån. Och sliter han av den lär det ta längre tid..



Hur ska man tänka? Vi vet att det är en väldigt komplicerad skada och allt Himler vill är att vara ute och springa... 

söndag, augusti 09, 2015

Leksandsrundan 2015

Leksandsrundan 130 km - genom 50 vackra byar! Igår gick starten kl 9... Mitt mål var att komma i mål... Jag trodde jag skulle komma sist... Jag kom näst sist! 


Jag hade fixat så jag skulle ha sällskap... Det hade jag... I ca 5 km, resten körde jag själv... Jag satte på Spotify och det kändes bra... Efter 6 mil var batteriet slut i telefon! Då var de två tuffaste rundorna kvar! 

I Torrberg brast det... Jag ramlade... Jag bröt ihop... Inget batteri i telefon... Sen kom "kvasten", dvs sistabilen som ska ha koll på sista person. Då tillät jag mig att stanna i de jobbigaste backarna, sträcka på ryggen och gå tills det planade ut lite och sen cykla vidare... Meter för meter, ryggen gjorde ondare och ondare! Och jag blev mer slut för varje meter som gick. I bergsäng orkade jag inte ens växla med vänster hand, så slut var jag... Benen var förvånansvärt pigga trots allt. Men ryggen var värst, ryggen vänster hand och psyket. 

Jag tog mig i mål men glädjen/lättnaden blev kortvarig! Det kom fram en man och kollade på min cykel "va har du carboncykel" och jag svarade lite lätt "materialet är bra, det är bara motorn det är fel på"... Och han malde på om att man kan ha hur dyra cyklar som helst men tränar man inte så går det inte... Och Daniel senare "nästa år blir det bättre tider"... Idag kom han med "nästa år cyklar du på under 6 timmar"... 



Idag är jag bara... Ledsen... Varför ska allt vara en tävling för? Varför kan jag inte bara få känna att jag gjorde det? Att jag klarade mitt mål? Att jag lyckades... Och framförallt... Jag cyklade utan astmamedicin! 


Jag tog mig igenom 13 mil, jag ramlade omkull och har både skrubbsår och blåmärken, jag har pajat mina växlar (är två drev som rasslar och inte funkar som de ska), jag har repat min fina cykel... Men jag kom i mål... Jag var den enda (som jag såg av startledet) med 20 kg övervikt som gick i mål, de flesta var ju faktiskt tävlingscyklister... Jag sa innan... "Jag har konditionen men jag saknar lårmuskler och framförallt coren"... Och det hade jag rätt i. Och kan man cykla 13 mil utan astmamedicin - då är man faktiskt inte helt urkass, ur form och dålig kondition. 

Hade jag inte ramlat i Torrberg så hade det säkert gått lite fortare men där blev jag knäckt! Men jag gav aldrig upp...

Varför kan jag aldrig få känna känslan att jag lyckades? 

fredag, augusti 07, 2015

Älskade Himler




Min fina Himler! Vad ska vi göra med dig? Hur ska vi få dig att inte slita av gipset? Hur ska vi få dig att tro på att vi bara vill ditt bästa, att vi vill att du ska bli hel och frisk igen! 

Och ja, Himler har gips för att han slitit av hälsenan på höger framtass, det heter självklart något annat på veterinärspråk... Varit till veterinären i tisdags där de konstaterade det, igår för att byta på såret han har på benet, idag för att han slitit av gipset och nu ikväll slet han av det igen... 


måndag, augusti 03, 2015

Hjälp på traven!

Jag har länge velat detta, men plånboken säger nej... Nu gör jag det ändå... 

Idag har jag varit på konsultation, kost och träning! Jag känner att jag behöver tips och pepp. Mitt viktmål ligger på 65 kg... Och... Jag vill träna rätt nu när jag ska komma tillbaka! Jag vill detta av hela mitt hjärta! 

Idag var jag som sagt på en konsultation och jag fick höra att jag äter för lite, för få ggr per dag och att jag tränar riktigt hårt! Och att gränsen kan vara hårfin till träna hårt och mycket och "träningsberoende". 

Mitt nuvarande mål är 15 kg till juni och att genomföra Vätternrundan 2016! Och sedan satsa på de sista kilona. 

Jag försöker tänka som så att först amma och sen viktnedgång! (Jag försöker som sagt)... Och då 15 kg på 5-6 mån låter rimligt... Jag lyckades ju med 20 kg förra året! 

Och sen träningen då... Hon sa att vi skulle ta ner mig på ca 50% och träna basövningar och sen öka allt eftersom kroppen läker! 

Helt tillbaka är jag långt ifrån har jag konstaterat sen förra veckan. Har en tyngdkänsla så vågar inte köra på, som hon sa- det är kroppens sätt att säga stopp! 


Mot nya mål, mot ett snyggare år! 

söndag, augusti 02, 2015

Drive-in bio

Jag och systeryster packade in 4 barn i bilen och for till Älvdalen för att kolla på bio! Älvdalen av alla ställen! 



Det var spännande med bio i bilen. Vi var tidiga, väldigt tidiga men tiden gick fort och vips så var filmen igång! 



Vi placerade två bilstolar i fram med de två stora barnen. Wendela i mitten bak och jag och Sara alternerade bakluckan med baksätet! 
 
På slutet undrade jag om jag verkligen gjort rätt att ta med mig alla fyra. Wilda var iaf den som uppskattade filmen mest. Och popcorn och så lite fika innan bion. Willemo tyckte det var kul i början. Sen gick hon ut ur bilen och fortsatte titta- fortfarande kul men så stod hon på näsan och då ville hon bara åka hem. Wendela håller på att sluta sova på natten. Det resulterade i en glad tjej fram till hon ätit sig mätt på popcorn och sen allmänt rastlös och på slutet ledsen och frustrerad! Men hon höll ut till 19.30 innan hon slog igen de blå! 😄 

Men med facit i hand var det lyckat! Var fyra trötta men glada barn som gärna gick och lade sig när de kom hem! 


Och vilken lycka sen att få komma hem till tre nystädade barnrum! Pappa hade städat medan vi andra var borta! Var längesen jag såg Wilda och Willemo så glada, speciellt Wilda! 

Imorgon är en ny dag och då har vi siktet inställt på lugnet i Falun och massa bad! Mannen ska ta Himler till veterinären så än en gång får Sara rycka ut och assistera! 😃

lördag, augusti 01, 2015

Älskade juveler!







Jag älskar er mina fina underbara juveler! ❤️❤️ ni är det finaste jag har! ❤️❤️