Dag 05 – Vad är kärlek?

Det finns så många sorters kärlek! Men för mig är kärleken till mina nära och kära den viktigaste!


Kärleken till ens partner

För mig är det min kärlek till älskade Daniel. När vi träffades i Gävle den där sensommarsöndagen så kände jag bara "honom ska jag träffa igen". Han har en dragningskraft som jag inte kan slita mig ifrån. Vi har en personkemi som heter duga, när vi träffades var vi varandras motpoler.. Nu har vi vuxit samman, vi vet verkligen var vi har varandra och hur den andre fungerar. Till och med "fritiden" är ganska lik. Det var den INTE när vi träffades. Största skillnaden idag mellan oss är träning. Jag älskar träning och att träna ofta. Daniel spelar visserligen innebandy och nu drog det igång korpen-hockeybockey i söndags. Daniel har alltid sagt att han alltid tränat på gym... Och ja det har han, två veckor om året.. :) Jag tränar 52 veckor om året! HAHA.


Kärleken till ens barn

Wilda. Underbara Wilda! Det är fantastiskt, även här är det en dragningskraft! Tänk att något så underbart har vuxit i min mage, funnit liv i min mage och sen kommer med buller och bång! Ögonblicket när hon kom var så stort! Jag kan inte säga att det var kärlek just då utan snarare "det är verkligen en människa", men när Daniel fick ta henne då det tillstötte lite komplikationer ja då kände jag bara "kom tillbaka". Nu sista veckan har jag börjat inse att ingen ska komma och ta henne, nu kan jag lämna henne när hon sover och göra annat! Hon är vår, min och Daniels! Och ja självklart bara till låns men vi har faktiskt skapat henne, en av de första dagarna i januari!


Kärleken till ens föräldrar och syskon

Den finns där.. Osynliga band som håller ihop. Min familj är kanske inte bästa exemplet på det, eller så är vi det att trots meningsskiljaktigheter och bråk så enas vi där till slut.. Speciellt i kriser och motgångar så finns vi för varandra.


Kärleken till ens vänner

Ja vänner är viktigt här i livet. Vissa människor kopplar man med, andra helt tvärtom.

Therese N - är den vän jag känt längst, men numera umgås vi nästan inte alls. Nån gång per år. Vi var bästa vänner när vi växte upp, sen flyttade jag och vi började brevväxla.
Jag följde med min kusin när jag var 4 år till Therése och hennes mamma. Therése var 3 år. Medan Lelle och Ann-Marie fikade i köket hade Therése "tebjudning" inne på sitt rum. Och där började vår resa upp genom åren...

Lisa E - har känt sen högstadiet, började i samma klass i 7an 1997... Helt galet längesen.
Första intrycket var i sexan när man skulle träffa "nya" klassen, dvs de man skulle börja i samma klass med några månader senare. Det var en tjej med tjock dunjacka och "häxglasögon" och hon såg så sur ut.. Min första tanke "bara jag inte hamnar i samma klass som henne". Självklart gjorde vi det. Vi började umgås i åttan och oj så vi faktiskt matchade varandra! Vi funkar bra ihop, vi kopplar och vi kan bråka utan att det skadar vår vänskap.

Jonna T - idag gift med två barn. Egentligen är hon storasyster Saras vän, de umgicks väldigt mycket under högstadiet och gymnasiet.
Vår resa börjar dock genom hockeyn.. Jag fick höra att de skulle starta ett damlag i hockey i Falun och hade blivit tillfrågad om jag skulle börja.. Jag tvekade först eftersom jag var 18 år och tyckte att tåget hade gått och jag stod kvar på perrongen. Iaf gick jag på infomötet och jag var inte enda gröngölingen verkade det som så tänkte att man kan ju alltid prova. :) Jag släpade med både lillasyster och storasyster Hedblom till hockeyn och där började vår resa genom vinter och sommar, stormar och lugna briser. Ja vår resa har varit allt annat än guld och gröna skogar, men nånstans så inser vi faktiskt att det vi har är få förunnat. och nånstans där försöker vi hitta tillbaka till vår starka vänskap som vi en gång hade, då vi var "Papegojan och Goalie".


Kärleken till materiella ting

I mitt fall är det vårt hus! Jag älskar vårt hus, även om det faktiskt "bara" är ett radhus.. Men det är ju faktiskt VÅRT! Vi står som ägare på det och ja jag har skulder upp över öronen iom husköpet, men vad gör det? Lånen betalar man tillbaka lite i taget och när vi säljer det så får vi ju tillbaka de pengarna.

Sen har jag alltid gillat vår ford! Nu ligger den då långt ifrån på pluskanten då den ruinerat vår plånbok detta år!

Min nya dator är också en sak jag inte vill vara utan!

Sen mina gula byxor! Alla som sett dem hatar dem, men ni som inte har sett de.. De är heelt underbara! Minst 10 år gamla i stl XXL men ack så sköna. Eftersom storleken är så stor måste jag knyta fast de både nere vid fötterna och uppe i midjan!


Ja vad kan man då dra för slutsats av min tolkning av kärleken?
Kärlek är för mig en sorts dragningskraft, connecting och ja något man tycker oerhört mycket om!