En sista gång

Vi är på väg... på väg hem från Hammarstrand! Vi har varit upp på bouppteckning för mormor... 

Det känns så fel! Så fel att vara så avskydd från hennes håll och stå där i hennes lägenhet! 

Att veta att hon avskydde oss så mycket att hon gett bort ett älskat soldattorp och 400 000 i kontanter! 

Där står vi efter att inte ha haft kontakt på många många år och sen ska vi avsluta allt! Nu är det visserligen flera hundar begravda så det tar inte slut här. Vi ska göra det vi kan för att göra rätt för henne! Men lutar åt iaf en polisanmälan! 

Det är bara så tråkigt att det slutar såhär... 

Dagen innan..

 Kommer ni ihåg den här dagen fast för 6 år sedan? Daniel och jag hade gått på Ikea och strosat, käkat ute för att sen kolla tv- läs: sova tv. Jag låg där i soffan och slumrade med ett ryggont som inte var av denna värld men jag njöt- det kunde hjälpa oss på traven till att kicka igång vår första förlossning... jag hade ju trots allt gått över med 9 dagar! Och morgonen därpå var det magiska datumet, 101010! 

Imorgon, 161010 fyller Wilda, vår älskade Wilda 6 år! Hon tragglar bokstäver, hon är tandlös samtidigt som hon har fått två käktänder! Gluggen är stor då framtänderna lyser med sin frånvaro! Hon är sprallig, hon är glad! Hon tränar gympa och skridskor just nu! Hon längtar efter slalomsäsongen! Hon är så stor i den lilla kroppen samtidigt som hon börjar bli lång! Wilda är fantastisk! Wilda är unik! Wilda är vår första stora kärlek! 

Imorgon är det 6 år sedan vi äntligen fick träffa henne, på det magiska 101010! 

Känsla...

Jag känner mig så misslyckad! Orkar inte... 

Det blir bättre. Imorgon kanske? 

Leksandsrundan 2016

Så har cykelveckan i Leksand kommit och gått för detta år! Vi längtar redan till nästa! 

Daniel började med att vara cyklande funktionär i måndags runt Djura! 

I tisdags cyklade jag med Anna runt Siljansnäs! 

I onsdags jobbade jag så då blev det vilodag. Men i torsdags blev det annat! Leksandsrundan nord och knappt en mil uppåt på första 15 km! Jag fick kramp men det kändes ändå bra! Även i torsdags cyklade jag med Anna, min vapendragare! 

I fredags var det dags för Posttrampet for kids! Och dagen till ära hade Wendela bestämt sig för att cykla på sin stora cykeln. Pappa skulle säga "trampa trampa"! Underbara unge! 

Och de var så duktiga! Wendela cyklade 3 varv, Willemo 4 varv och Wilda 5! 

Sen igår, söndag, var det dags för Leksandsrundan! Daniel cyklade Leksandsrundan 130 på 3 Tim 49 min. Jag cyklade Leksandsrundan 70 på 3 Tim 38 min! 

I år var det roligt! Så himla kul! Och att jag träffat så rätt i Anna och Anna! Att de orkar vänta in mig i uppförsbackarna! De är fantastiska! 

18 för en kväll!

Igår var jag ut med syster Sara, lillebror Daniel, svägerskan Jenny och Freddan..

Lasse Stefanz stod på agendan på bowlingen i Rättvik! 

Det var så himla roligt! Vi dansade och vi sjöng och jag mådde så bra! Och jag vill lära mig bugg på riktigt! Tänk att kunna gå ut och bugga! Även tjockisar kan dansa! 😜 

Efter Lasse fastnade vi vid Andreas Forslunds band, Andy and the Rockets, och där blev vi kvar! 

Vi var kvar till de stängt och lamporna tänts! 😃 det trodde jag inte om den här fyrbarnsmorsan! 

Ut på tur!

Jag, Anna och Anna tog våra cyklar och begav oss ut på "tur". Leksandsrundans norra tur stod på agendan! Upp upp upp gick det! Men det gick ganska bra! 

Vi tog första vätskepausen på toppen, vid Norr Lindberg! Sen ner mot rv 70 men först Bergsäng! Underlaget var under all kritik. Ut på rv 70 och ner mot Rättvik! I Utby vände vi och styrde cyklarna mot Leksand igen. Uppe i Kullsbjörken tog vi en vätskepaus till! Hade tagit en liten paus innan utby med, när vi svängde av rv. Tempot ökade sedan ner mot Laknäs och sen kom mandomsprovet, backen upp förbi Åkerblads hotell och till toppen. Där tog vi en "flåsa ur" och sen tog vi sista 12 km ner mot Leksand! 

Hela tiden kändes det oförskämt bra! Jag tappar fortfarande i backarna men jag blir starkare! Två gånger fick jag kämpa med astman. Två ggr var jag nära att få panik för att det gjorde så ont i bröstet. Men jag red ut stormen och inte en gång fick jag mjölksyra i benen.. 

På lördag cyklar vi igen! 

Kolmården 2016!

Wow säger jag bara, Kolmården! 

Vi kommer definitivt tillbaka! 

Tjejcykling!

Idag var det dags igen! 

Det var jättekul men slitigt! Jag är inte på samma nivå som de andra men jag kämpar! 

Svett passion och mjölksyra

Jag älskar min cykel! Jag älskar mjölksyran i låren! Jag älskar min nya cykelkompis! Jag älskar dagens träningsvärk i handleden! 

Nu jäklar ska det bli en nystart på måndag! Mot Leksandsrundan halfta i aug och mot halvvättern 2017... 2017 tänker jag ju även cykla Siljan runt, Vansbro Bianchi 120, Leksandsrundan 130 och Vasatrampet... Det är mina förhoppningar så nu är det bara att nöta nöta nöta! Här ska flåset få sig en omgång! Trampa trampa trampa

Drömmar...

Där står hon! Min käraste ägodel! Som inte får göra rätt för sig... Så fint material, sån usel förare och motor! 

Aldrig kan jag göra någonting rätt! Aldrig får jag känna att jag gör nånting bra! 

Det går runt runt i mitt huvud... De negativa tankarna flödar samtidigt som Daniel är nere och uppfyller min dröm, att cykla Vätternrundan! För två år och en månad sen skulle han aldrig sätta sig på en cykel... Då var det jag som ville cykla racer! Nu är det jag som får stå och titta på när han cyklar olika lopp. 

Och inom mig ekar det "du tog dig i mål, nästa år ska du cykla en timme snabbare".. Och ja det var vad jag fick höra i målgång. Nu är nästa år här... Jag är fortfarande lika fet... Jag kommer inte cykla nån leksandsrunda... Det jag gjorde förra året dög inte så varför ska jag ens försöka? 

Jag gjorde ett försök igår att cykla på brudpigas tjejcykling... De puttade upp mig för backen när jag kom för långt bak. Jag är tung... Jag har dåligt flås... Och astma på det... Jag var iaf snabb i nedförsbackarna om man ska hitta nåt positivt... Och jag hängde med på raksträckorna... 

Jag är väl avundsjuk helt enkelt... På att Daniel har så mycket tid att cykla men inte jag! Och sen måste jag ändå ha in cykeln på "verkstad" och det har jag inte råd med så kanske därför jag inte kommer ut. Fast största anledningen är ju min kroppshydda! Jag är för fet för att visa mig helt enkelt! 

Ibland blir det lite för mycket...

Idag kom brevet med utlåtandet över Wildas språkbrister från logopeden. Det var intressant att läsa men jag hade fått uppfattningen om att hon inte hade så mycket brister som stod! Jag tar åt mig, är det mitt fel för att hon fått syskon tidigt? 

Senare hade jag en dispyt med en vän där vi diskuterade adhd. Hela tiden sa han att det handlade om stress. Wilda har svårt att koncentrera sig, svårt att fokusera, svårt att komma in i saker som kräver eftertänksamhet.. Imorgon ska hon till barnpsykologen för att göra några tester. Förra året hade hon vissa tecken men det handlar inte om någon slags utredning utan vi ville bara få verktyg.. OM något skulle visa sig senare. Det kan ju även vara att hon ligger efter i talet. Nu ska hon iaf dit på lite tester för OM något visar sig så ska skolan få ett utlåtande, så att vi/Wilda får det lugn hon behöver, om det är koncentrationssvårigheter det handlar om. 

Jag vill ju bara hjälpa Wilda. Och när det visar sig hemma att det är svårt att sitta still och de på förskolan tar upp det två år i rad vill jag bara ha något att stå på. 

Jag blir ledsen när folk ifrågasätter hur jag tänker. Allt jag vill är ju att Wilda ska klara skolan utan att vara en odräglig unge som inte kan sitta still! 

Jag vill inte ge henne en stämpel utan bara lite verktyg att jobba med. Det kan ju lika gärna vara åldersbaserat eller liknande... Men det kan ju även vara adhd från sin pappa! 

Jag älskar mina barn! Jag vill inte behöva förklara mig! 😔 jag gör allt för dem! Allt! 

Wallmo 1 år

Vår lilla bebis på 51 cm och 4440 g har nu vuxit till 77 cm och 10205 cm! Liten blir stor! 5 tänder har tittat fram och hon går! Går går går! Och det största av allt, hon sover i sin säng! 💕 och hon sover hela nätter! Mycket har hänt nu på slutet! 

Så fin, så härlig och så underbar! Jag älskar dig så Wallmo! 

Upp och ner

Allt känns så upp och ner! 

Jag är så glad att jag börjat jobba, att jag nu ska få lön, tjäna egna pengar, kunna bidra till familjen och få möjlighet att göra "roliga saker"! 

Samtidigt är jag så nere... Att jag misslyckas gång på gång att gå ner i vikt, att jag ska ha såna problem med min vikt! Att jag inte kan gå och köpa normala kläder utan måste gå till tältaffärer! Att jag är så fet att jag inte vill plocka fram min cykel! Att jag är så fet att jag inte vill gå till gymmet för att det är speglar överallt! 

På söndag eller måndag börjar jag med modifast... Jag orkar inte längre! 

Wallmo går!

Idag släppte det... Tidigare har hon släppt och gått mellan soffan och soffbordet! 

Men nu släppte hon soffan och gick rakt ut! Vilken lycka, vilken tjej! Som jag älskar dig Wallmo- min minsta prinsessa! 

Sjukstuga... Igen... Och igen... Och igen!

Typ så... Om jag inte vore föräldraledig... 

Nu är det Wallmo med vad jag tror höstblåsor. Förra veckan var det Willemo med feber. Två veckor innan var det magsjuka.. Wendela hade i 7 dagar.. Wallmos variant höll i sig i fyra veckor- men var då en eftersläng av penicillinkur, tillfällig laktosintolerans och så vanlig magsjuka... Innan det hade Wallmo stjärtfluss vilket var anledningen till penicillinkuren... Och veckan innan det var det Wendelas feber och krupp... Ja jag kan fortsätta men tror ni ser mönstret! 

Många barn, många sjukdomar- stackars Wallmo bara som aldrig får må bra! 

Vilken lycka!

Igår ringde han... Idag var jag där! Går hem med ett jobb! 

Willemo 4 år!

Så kom dagen då vår älskade Willemo fyllde 4 år! 💞

Vi älskar dig över allt annat! 

#willemo120303

En sväng till akademiska!

I tisdags hade det gått fyra v sen Wilda opererades. Vi packade in oss i bilen och åkte till Uppsala. 

Vi kom upp till dagvården och där fick vi vänta på dr Sara från Island. 

Wilda fick komma in på ett rum och där fick hon lustgas! Första stiftet gick bra. Andra hade "gömt" sig... Doktorn fick leta fram en skalpell och sen hittade hon den... 

Fingertoppen hängde och Wilda kunde inte räta upp den... Wilda tänkte inte på det, hon var fascinerad över hur långa naglar hon hade! 

Efter att stiften var borta fick vi följa med bort till arbetsterapeuten där hon gjorde en skena till Wilda. 

Nu ska hon ha skenan i två veckor dygnet runt. Sen ska hon ha den på dagis en vecka men utan hemma. Kommer bli ett hårt arbete för att få fart på fingertoppen... Risken är stor att den aldrig blir återställd! 

Wilda operation!

Wildas operation gick bra! 

Vi var på plats 6.30 som planerat. Dusch och spela på sjukhusets iPad för att invänta kl 8... 7.50 rullades Wilda iväg. 

Vi träffade dr Bertil i väntrummet och han berättade vad som skulle hända. Wilda rullades in och hon somnade. 

Sen var det två timmars väntan innan de ringde. När jag kom upp till uppvaket var hon nästan klar. 

När Wilda vaknade var hon förbannad för hon förstod att med hennes gips går det inte att åka slalom. Ju piggare hon blev desto lugnare blev hon även om hon fortfarande säger att hon vill ta bort gipset! 

Om 4 v ska vi tillbaka. Då ska stiften ur och hon ska få börja använda handen igen. 

Operation i Uppsala

De ringde från ortopeden i Uppsala igår, måndag... "Släpp allt du har, Wilda ska opereras imorgon som nr 1, ni måste åka till barnakuten i Uppsala"...

 Jahapp, hämta barnen på dagis, ringa hem Daniel, ringa Sara om barnvakt... Packa väskorna och åka då! 

I Hedemora kom snön och sen gick det långsamt! 

På barnakuten fick vi ett väldigt bra bemötande! Wilda fick träffa en jättegullig sjuksköterska och sedan en handkirurg, Dr Daniel. 

Daniel berättade att en benbit har hoppat loss och satt sig på tvären. Gör man inget åt det kommer fingret sluta att växa!

Med den infon åkte vi sedan till patienthotellet Ronald McDonalds hus! 

Moster Sara hade köpt godis och en tidning så Wilda var alldeles uppspelt! Efter en stund kunde vi iaf få in Wilda i duschen, borsta håret och få på henne nattlinnet! Jättesent släckte vi lampan och bara Wilda fick sova på mammas arm tog det 2 s att somna! 

Kl är nu 5 och det är snart dags att väcka Wilda! 6.30 ska vi vara på sjukhuset och hon ska få duscha! 6.45 drar allt igång. Och någon gång idag får vi åka hem igen!