Drömmar...

Där står hon! Min käraste ägodel! Som inte får göra rätt för sig... Så fint material, sån usel förare och motor! 

Aldrig kan jag göra någonting rätt! Aldrig får jag känna att jag gör nånting bra! 

Det går runt runt i mitt huvud... De negativa tankarna flödar samtidigt som Daniel är nere och uppfyller min dröm, att cykla Vätternrundan! För två år och en månad sen skulle han aldrig sätta sig på en cykel... Då var det jag som ville cykla racer! Nu är det jag som får stå och titta på när han cyklar olika lopp. 

Och inom mig ekar det "du tog dig i mål, nästa år ska du cykla en timme snabbare".. Och ja det var vad jag fick höra i målgång. Nu är nästa år här... Jag är fortfarande lika fet... Jag kommer inte cykla nån leksandsrunda... Det jag gjorde förra året dög inte så varför ska jag ens försöka? 

Jag gjorde ett försök igår att cykla på brudpigas tjejcykling... De puttade upp mig för backen när jag kom för långt bak. Jag är tung... Jag har dåligt flås... Och astma på det... Jag var iaf snabb i nedförsbackarna om man ska hitta nåt positivt... Och jag hängde med på raksträckorna... 

Jag är väl avundsjuk helt enkelt... På att Daniel har så mycket tid att cykla men inte jag! Och sen måste jag ändå ha in cykeln på "verkstad" och det har jag inte råd med så kanske därför jag inte kommer ut. Fast största anledningen är ju min kroppshydda! Jag är för fet för att visa mig helt enkelt!