Amning

Idag är första dagen på väldigt länge som jag känner mig lite glad! Att jag vaknar och tycker inte att det är en kamp att kliva ur sängen...

Igår bestämde jag mig, jag ska sluta amma! Amning är nånting fint, amning är mysigt, amning är närhet! Jag älskar de delarna! Men jag tycker inte om det amning gör med mig... Med WIlda kändes det mest påtvingat och onaturligt... Jag fattade ju inte ens i början att hon var min! Med Willemo var allt en kamp... Svamp i munnen, svamp på brösten, svamp i rumpan, svamp i munnen, svamp på brösten, svamp i rumpan osv osv... 8 ggr! Vid 4 mån fick flaskan ta över! Wendela var allt annat än bra och vilken befrielse det var att sluta amma! Så fort hormonerna lämnade kroppen blev jag gladare och det mesta blev så mycket lättare! Nu hoppas jag att det blir lika denna gång...

Nu slutar jag inte amma över en natt, men ja fokuset blir att Wallmo ska bli flaskbarn. 

Dagens 👍: Willemo ska få remiss till logoped

Dagens 👎: var 17 är mina ringar??? Igen!