Jag mår inte bra. Jag känner mig ledsen, jag känner mig nere, jag känner mig usel, jag känner mig misslyckad, jag känner skuld och det enda jag vill är att må bra.
Allt är så skört, jag är skör, allt är så känsligt, jag är känslig. Allt är så ytligt och jag är ännu mer ytlig.
I vintras sa jag "bara jag går ner till det jag vägde i Falun så ska jag tillåta känna mig nöjd"... Så blev det inte. Inte alls! Jag mår fortfarande dåligt och jag vet inte hur jag ska komma ur mitt onda ekorrhjul!
Jag är så skör, minsta kritik och jag faller ner i botten. Jag vill så gärna komma på fötter och att känna glädje, känna att jag mår bra, känna att jag gör någonting bra.
Jag är lycklig men samtidigt olycklig... Jag har det så bra men samtidigt är jag så vek. Som att gå en ojämn balansgång där jag tappar balansen med jämna mellanrum...
Allt jag vill är ju att få känslan av att må bra!
Jag tror de kan vara skönt om du får gå och prata ned nån professionell. De kan få andra perspektiv på känslor. Eller om du behöver medicinsk hjälp. Man är inte en sämre mamma/fru/kvinna/vän/människa för att man ber om hjälp, tvärtom skulle jag nog våga lova. Jag tror dessutom att alla, dvs du, din man, dina barn och dina vänner skulle må mycke bättre av att DU mår bättre. Lycka till med allt <3
SvaraRadera//M
Jag tycker att du är GRYM! Du hinner med allt och dina flickor ser ut att må bra. Men jag förstår hur du känner. Har haft en sån period jag me, bara någon har sagt hej har jag börjat grina och jag orkar inte med mig själv.
SvaraRaderaSå jag tycker att du skall ha ryggen rak och vara stolt över det du har åstadkommit. Du har tappat massa i vikt, du har tre fina flickor!
Kramar