21 år!

 050814 träffades vi, jag och Daniel.. Igår var det alltså 21 år sedan vi träffades! I halva mitt liv har han varit en del av mitt liv. Då var jag nyss fyllda 21 år fyllda, idag är jag nyss fyllda 42. 

Det är inte alltid enkelt att vara tillsammans, att leva tillsammans. Det går upp, det går ner.. ibland flyter det på, men i perioder är det riktigt tufft och tungt! Men vi står här 21 år senare och fortsätter tillsammans!

Här hade jag tänkt ha en bild på oss, men tji fick jag. Google och jag lirar visst inte tillsammans. 😅

Åren har gått, mycket har hänt

 Ja vad säger man. Åren springer ifrån en… mycket har hänt och jag behöver eventuellt en kanal att skriva av mig. 

2017 slutade jag skriva.. 2017 hade jag fyra relativt små barn… 2025 ser situationen en helt annan ut. Fortfarande gift och bor kvar i Leksand. Men fyra barn har blivit fem och nu i åldrarna 4-15 år innan året är slut. 

Diagnoser har vi fått och balansgången där är en utmaning, varje dag. Även om jag generellt tycker att vi gör det ganska bra. Står mitt i slalomsäsong så huset förfaller, tvätten växer, disken diskar inte sig själv.. 

jag är tillbaka, så får vi se om någon vill följa på min nygamla vardagsresa. 

Maria 

Börjar tröttna...

Det är inte så himla roligt längre. Jag tränar, jag tränar bra, jag äter bra men inget händer. Kvar är den där flodhästen jag vill se försvinna. 

Förra veckan kändes allt så bra, vågen pekade nedåt men så från söndag till måndag så poff + 2 kg... hur kan det vara möjligt tänker jag? Ok, jag tränade inte den dagen tror jag och jag åt lite chips på kvällen, men 2 kg... idag har jag gått ner 0,3 kg av de två... 

Jag ger snart upp! 

Jag har tom kontaktat sjukvården men de sa bara "ring dit" och när jag ringde sa de "för att komma hit måste du ha remiss"... 

Varför funkade det för tre år sen men inte nu? Jag fattar inte... 

Godkänd

Idag kom resultatet från psykologikursen och hoppsan, det blev en godkänd kurs! Heja mig! 

I övrigt är det en mindre bra vecka. Allt kändes så himla bra förra veckan och nu... bajs! Typ... varför är jag så labil? Det är säkert för att jag i grunden är rätt nere. Men jag tror på våren! Ljuset, värmen... bara den kommer tillbaka vill säga! 

Välkommen våren!

Fantastiskt slut på april! 

Välkommen maj! 

Nu kan det bara bli bättre och snart har vi en tvååring i huset!